Dodekaeder Förlag
Kontakt
English

Meny

- Pytagoras
  ”Det sägs att han ålade sina lärjungar att varje gång de gick in i sitt hus säga följande: Var har jag felat? Vad gjort? Vilken plikt är ännu ej fullgjord?”
Introduktion
- - Om veidos.org
    - - Dodekaeder
        'I geometrin kallas de enda regelbundna mångsidingarna för "de platonska kropparna". De är till antalet fem: tetraedern (som har fyra exakt lika sidor), kuben (sex sidor), oktaedern (åtta sidor), dodekaedern (tolv sidor) och ikosaedern (tjugo sidor). Rätteligen borde de kallas "de pytagoreiska kropparna", eftersom Platon hade fått lära sig om dem i Pytagoras' skola. Om man till dessa fem lägger punkten såsom begynnelsen och klotet såsom slutet, erhåller man sjutalet. Ordningen är då: (1) punkten, (2) tetraedern, (3) kuben, (4) oktaedern, (5) dodekaedern, (6) ikosaedern och (7) klotet. Punkten står för ettan i varje sjuserie eller manifestationens begynnelse, klotet för sjuan eller manifestationens fullbordan; i vårt solsystem står punkten för manifestalvärlden (värld 43), klotet för fysiska världen (värld 49).'
        DPK, Nummer 1, våren 2012 (63 Aqu.)
    - Stäng
  - Vad Pytagoras lärde om livets mening
  - – Del 1
    - - SYSTEM
        ‘är tänkandets orienteringssätt. Fakta äro i stort sett värdelösa, innan förnuftet kan inpassa dem i deras rätta sammanhang (historiska, logiska, psykologiska eller kausala).’
        KOV 1.1.34
    - Stäng
  - – Del 2
    - - LIVSLAGAR
        ‘Naturlagar avse materien och rörelsen, livslagar medvetenhetsaspekten.
        ‘De för människorna viktigaste livslagarna äro: frihetslagen, enhetslagen, utvecklingslagen, självlagen (lagen för självförverkligande), ödeslagen, skördelagen och aktiveringslagen.’
        KOV 1.41.6f
        ‘De för individen viktigaste äro frihetslagen, enhetslagen, självlagen och aktiveringslagen och särskilt de två första.
        ‘Livslagarna möjliggöra största möjliga frihet åt envar och ofelbar rättvisa för envar.’
        KOV 1.41.15f
    - Stäng
  - – Del 3
  - Livskunskapen – från hemlig till offentlig
  - Henry T. Laurency och hans verk
    - - MENTALJAG
        Monad med sitt viktigaste slag av självmedvetenhet i molekylarvärld 47:4-7 inom solsystemet. mentaljag tillhörande människoriket står på humanitetsstadiet.
    - Stäng
  - Esoterisk terminologi och symbolik
  - Råd åt esoterikstuderande
    - - ESOTERIKER
        ‘Esoterikern har definitivt lämnat illusionernas och fiktionernas värld, som mänskligheten föredrar att leva i, för att inträda i verklighetens.’
        KOV 1.43.6 ‘Mystikern anser att mänskliga förnuftet icke kan förklara tillvaron, vilket det ju icke heller kan. esoterikern vet detta och stannar icke heller vid mänskliga förnuftets möjligheter att konstatera överfysiska fakta utan söker det högre förnuft, som kan uppnå kontakt med platonska idévärlden. Till dess godtar han inga andra överfysiska fakta än dem från planethierarkien. Bevis för att “fakta” äro verkliga fakta erhåller han genom att de intaga given plats i pytagoreernas hylozoiska mentalsystem, äro de enklaste, mest generella förklaringarna på förut oförklarliga företeelser.’
        KOV 3.6.5
        ‘På det hela taget kan man numera säga, att verkliga esoteriker under i dagens läge rådande förhållanden icke ingå i några samfund utan att de befinna sig utanför alla slags organisationer. De igenkännas på sin förståelse för allt mänskligt och sträva efter sant mänskliga relationer mellan alla, oberoende av ras, nation, kön, religion, politik och annat som skiljer människorna åt.’
        KOV 3.7.12
    - Stäng
  - Litet esoteriskt lexikon
    - - SÖK i ‘Litet esoteriskt lexikon’
      - ESOTERIKENS FUNDAMENTALAXIOM
        ‘Det finns lagar i allt och allt är uttryck för lag.
        (KOV 4.11.7)
        
        TRE ASPEKTER, TILLVARONS:
        ‘Tillvaron är en treenighet av tre likvärdiga aspekter: materien, rörelsen och medvetenheten. Ingen av dessa tre kan finnas till utan de andra två. All materia är i rörelse och har medvetenhet.’
        KOV 1.4.4, 4.1.2
        
        DYNAMIS:
        Rörelsens ursprungliga upphov, all krafts källa, enda urkraften, universums allenergi är urmateriens dynamiska energi, av Pytagoras kallad dynamis. Den är evigt verkande, outtömlig, omedveten, absoluta allmakten.
        ‘Dynamis verkar i varje uratom och endast i uratomerna, som genomtränga all materia.
        ‘Det är dynamis, som är grundorsaken till universums perpetuum mobile.’
        KOV 1.25.1ff
    - - MONAD, DETSAMMA SOM URATOM,
        ‘är minsta möjliga del av urmaterien och minsta möjliga fasta punkt för individuell medvetenhet.’
        KOV 1.4.5, 1.12.1
        ‘Monaderna utgöra enda innehållet i kosmos.’
        ‘Alla de materieformer, som finnas i kosmos, bestå av monader på olika utvecklingsstadier. Alla dessa sammansättningar av monader formas, förändras, upplösas och återformas i otal växlingar. Men monadernas materieaspekt förblir evigt densamma.’
        KOV 1.12.1f
        ‘Med beteckningen “monad” avses individen såsom uratom och med “jaget” individens medvetenhetsaspekt.’
        KOV 1.15.3
        ‘Uratomens minne är oförstörbart men latent. För återerinring fordras förnyad kontakt med upplevd verklighet. Kausaljag och högre jag ha möjlighet därtill i planetariska och kosmiska klotminnena.’
        KOV 1.23.4
    - Stäng
- Stäng
Den esoteriska världsåskådningen
- - Kortare framställning
    - - KOSMOS
        En kosmos är ett klot i urmaterien, vilket består av uratomer.
        ‘Den är från början av mindre omfattning men växer oavbrutet genom tillförsel av uratomer från urmateriens outtömliga förråd, tills erforderliga omfånget nåtts.’
        ‘En fullt utbyggd kosmos, som vår, består av en kontinuerlig serie materievärldar av olika täthetsgrad, högre genomträngande samtliga lägre. Högsta världen genomtränger alltså allt i kosmos.
        ‘Världarna utbyggas uppifrån högsta världen. Närmast högre värld lämnar material till närmast lägre, som formas i och av högre.
        ‘Kosmiska materievärldarna äro 49 till antalet, indelade i sju serier om sju världar i varje serie (1-7, 8-14, 15-21, 22-28, 29-35, 36-42, 43-49) efter konstanta indelningen i sju departement. Dessa atomvärldar intaga samma rum i kosmos. Alla högre världar omsluta och genomtränga lägre världar.’
        ‘Samtliga 49 världarna äro varandra olika med avseende på dimension, duration, materiesammansättning, rörelse samt medvetenhet, beroende på olika uratomtäthet.
        ‘De sju lägsta kosmiska världarna (43-49) innehålla miljarder solsystem. Lägsta världen (49) är fysiska världen.
        ‘Vår kosmos är en fulländad organisation.’
        KOV 1.6.lff
    - Stäng
  - Medellång framställning
  - – Materieaspekten
    - - MATERIEASPEKTEN
        ‘Det finns ingen medvetenhet utan materia. Varje slag av medvetenhet motsvaras av sitt slag av materia. Det finns lika många slag av medvetenhet som det finns materieslag. Den fysiska människans sinnesförnimmelser, känslor och tankar äro tre olika slags medvetenhet och motsvaras av fysisk, emotional och mental materia. Utan fysisk hölje har människan inga sinnesförnimmelser i vanlig mening, utan emotionalhölje inga känslor, utan mentalhölje inga tankar.’
        DVS 2.24.3
    - Stäng
  - – Medvetenhetsaspekten
    - - MEDVETENHET:
        En av tillvarons tre aspekter. medvetenheten i uratomerna är från början potentiell (omedveten), väckes i manifestationsprocessen efter hand till aktualiserad passiv medvetenhet för att därefter bli alltmer aktiv i allt högre naturrikens allt högre världar. Viktigast att inse om medvetenhetens natur är att all medvetenhet samtidigt är kollektivmedvetenhet.
        (KOV 1.16.3)
        ‘Det finns endast en medvetenhet i kosmos, den kosmiska totalmedvetenheten, i vilken varje monad har omistlig del. Denna medvetenhet är en sammansmältning av medvetenheten hos samtliga monader i kosmos.’
        KOV 2.4.1
    - Stäng
  - – Rörelseaspekten
    - - RÖRELSE
        En av tillvarons tre aspekter. ‘Rörelsens grundorsak är urmateriens dynamiska energi.’
        KOV 1.4.6
        ‘Till rörelseaspekten höra alla skeenden, alla natur- och livsprocesser, alla förändringar. Allting befinner sig i rörelse och allt som rör sig är materia.
        ‘Rörelsen har sedan gammalt en mångfald beteckningar: kraft, energi, aktivitet, vibration etc. Härtill böra räknas: ljud, ljus och färg.
        ‘I hylozoiken skiljer man mellan tre artskilda huvudslag av rörelseorsaker: dynamis, materieenergi, vilja.’
        KOV 1.24
    - Stäng
  - – Tillvarons mening och mål
    - - Tillvarons mening och mål
      - Alltings ”återfödelse”
    - - MENING OCH MÅL, TILLVARONS
        ‘Tillvarons mening (för teologer, filosofer och vetenskapsmän olösligt problem) är uratomernas medvetenhetsutveckling, är att väcka de i urmaterien omedvetna uratomerna till medvetenhet och därefter lära dem i allt högre riken förvärva medvetenhet om och förståelse för livet i alla dess relationer.
        ‘Tillvarons mål är allas allvetenhet och allmakt i hela kosmos.
        ‘Processen innebär utveckling i kunskapshänseende från okunnighet till allvetenhet, i viljehänseende från vanmakt till allmakt, i frihetshänseende från ofrihet till den makt lagtillämpningen ger, i livshänseende från isolering till enhet med allt liv.’
        KOV 1.30.1ff
    - Stäng
  - – Naturrikena
    - - NATURRIKEN
        Naturriken kallas de mest omfattande successiva stadierna i monadernas evolution och expansion. Det finns tolv naturriken: sex i solsystemet (världarna 43-49) och sex i de kosmiska världarna (1-42). De fem lägre naturrikena är naturriken i trängre bemärkelse, de sju högre kallas gudomsriken. De sex till solsystemet hörande rikena är:
        
        mineralriket 49:5-7
        växtriket 49:7 – 48:7
        djurriket 49:7 – 47:7
        människoriket 49:7 – 47:4
        essentialriket 49:7 – 45:4
        manifestalriket, första
        eller lägsta gudomsriket 49:7 -43
        (KOV 1.32.1)
    - Stäng
  - Längre framställning
  - Diagram
    - - Sjutalet och sjuindelningen
    - - Evolutionen inom solsystemet
    - - Medvetenhets-utvecklingen inom solsystemet
    - - Triadkedjan
    - - Ett sjuklots byggnad
    - Stäng
  - ESOTERISKA VÄRLDSÅSKÅDNINGEN:
    ‘Givetvis kan esoteriska världsåskådningen för mänskligheten aldrig bli annat än en arbetshypotes. Men ju mera mänskligheten utvecklas, desto mera kommer hypotesens ojämförliga överlägsenhet att bli uppenbar. Kausaljaget kan konstatera dess överensstämmelse med fakta i människans fem världar.’
    (KOV 4.11.8)
- Stäng
Esoterisk livsåskådning
- - Introduktion
    - - Introduktion till esoterisk livsåskådning
    - - LIVSÅSKÅDNING
        ‘Livsåskådningen berör tillvarons medvetenhetsaspekt och utgör sammanfattning av människans inställning till livet, dess mening och mål samt hennes syn på mänskligheten och mänskliga företeelser.’
        ‘Det är ur livsåskådningen människan hämtar grunder för värderingar, synpunkter för bedömning, motiv för handlandet. Till livsåskådningen hör rättsuppfattning och vad som ingår i begreppet kultur.’
        DVS 3.1.lf
        ‘Livsåskådningen betecknas såsom esoterisk, därför att den är grundad på esoteriska världsåskådningen och på esoteriska fakta om livets mål. Ingen åskådning passar för alla på alla utvecklingsnivåer. Det gemensamma är kunskapen om livslagarna, som envar må tillämpa efter egen livsförståelse.’
        DVS 3.1.5
        ‘Alla som nått kultur- och humanitetsstadierna ha betonat, att det väsentliga i förhållandet till alla människor är allmän välvilja och riktiga mänskliga relationer. Vi måste lära oss att utmönstra alla befogade anledningar till friktioner, att icke endast tolerera utan glädjas åt allas (obs! självständiga) individuella uppfattningar såsom bevis på eget omdöme på den nivån.’
        KOV 5.44.2
    - Stäng
  - Allmänt om livslagar
    - - Kunskap om lagen
      - Livslagar
    - - LIVSLAGAR
        ‘Naturlagar avse materien och rörelsen, livslagar medvetenhetsaspekten.
        ‘De för människorna viktigaste livslagarna äro: frihetslagen, enhetslagen, utvecklingslagen, självlagen (lagen för självförverkligande), ödeslagen, skördelagen och aktiveringslagen.’
        KOV 1.41.6f
        ‘De för individen viktigaste äro frihetslagen, enhetslagen, självlagen och aktiveringslagen och särskilt de två första.
        ‘Livslagarna möjliggöra största möjliga frihet åt envar och ofelbar rättvisa för envar.’
        KOV 1.41.15f
    - Stäng
  - Frihetslagen
    - - FRIHETSLAGEN
        ‘Frihetslagen anger, att varje monad är sin egen frihet och sin egen lag, att frihet förvärvas genom lag, att frihet är rätt till egenart och aktivitet inom gränserna för allas lika rätt.’
        KOV 1.41.8
        ‘Omedvetet, och i ännu högre grad medvetet, intrång på monadens omistliga, okränkbara gudomliga frihet, begränsad av allt levandes lika rätt, resulterar i kamp för tillvaron och livets grymhet.’
        KOV 4.11.4
    - Stäng
  - Enhetslagen
    - - ENHETSLAGEN
        ‘Enhetslagen anger, att alla monader utgöra en enhet och att varje monad för överindividuell medvetenhetsexpansion måste förverkliga sin enhet med allt liv.’
        KOV 1.41.9
        ‘Genom att tjäna utvecklingen och enheten ha kollektiviteternas individer funnit det enda liv som är värt att leva, ha de blivit ett med livet. Människan kan som de nå målet genom strävan till enhet. Essentialmedvetenheten klargör att alla äro ett. Ju förr människan förverkligar enheten med allt liv, desto förr blir hon medvetet ett med dem som nått dit.’
        DVS 2.53.2
    - Stäng
  - Utvecklingslagen
    - - UTVECKLINGSLAGEN
        ‘Utvecklingslagen anger, att alla monader utveckla sin medvetenhet, att krafter finnas, som verka på olika sätt mot livets slutmål.’
        KOV 1.41.10
    - Stäng
  - Självlagen
    - - SJÄLVLAGEN, LAGEN FÖR SJÄLVFÖRVERKLIGANDE
        ‘Självlagen anger, att varje monad själv måste förvärva alla för allvetenhet och allmakt erforderliga egenskaper och förmågor, från och med människoriket: förståelse av lagar och därav följande ansvar.’
        KOV 1.41.11
        ‘Självförverkligandet är en livets lag, gällande på samtliga utvecklingsstadier. Den lagen ger frihet eller möjlighet till val och därigenom till egenart.’
        DVS 2.6.6
    - Stäng
  - Ödeslagen
    - - ÖDESLAGEN ‘anger vilka krafter, som påverka individen med hänsyn till nödvändiga erfarenheter.’
        KOV 1.41.12
    - Stäng
  - Skördelagen
    - - SKÖRDELAGEN
        ‘Skördelagen anger, att allt gott och ont vi varit upphov till i tankar, känslor, ord och gärningar få vi tillbaka med samma effekt. Varje medvetenhetsyttring har sin verkan i flerfaldiga avseenden och medför antingen god eller dålig sådd, som skall mogna till skörd en gång.’
        KOV 1.41. 13
        ‘Lever människan i överensstämmelse med livslagarna, försiggår hennes utveckling på snabbast möjliga sätt, friktionsfritt, harmoniskt med högsta möjliga grad av lycka. Men varje misstag ifråga om livslagarna (kända eller okända) medför följder ägnade att så småningom (antalet inkarnationer härför blir hennes egen sak) lära individen finna lagarna och rätt tillämpa dem. Har han tillfogat andra varelser lidande, får han själv uppleva samma mått av lidande. Det är omutliga rättvisans lag, som ingen godtyckets nåd kan befria ifrån.
        ‘Det hör till människans dharma att göra allt hon kan för att minska lidandet i världen för alla varelser under alla omständigheter. De, som vägra hjälpa när de kunna, begå en underlåtenhet, som har sina följder och ingalunda de minsta.’
        KOV 7.8.4ff
    - Stäng
  - Aktiveringslagen
    - - AKTIVERINGSLAGEN
        ‘Aktiveringslagen anger, att individuell utveckling är möjlig endast genom självinitierad medvetenhetsaktivitet.’
        KOV 1.41.14
        ‘All utveckling är resultatet av arbete och möda.’
        DVS 3.23.2
    - Stäng
  - – Meditation
    - - MEDITATION
        ‘Genom daglig meditation över önskvärda egenskaper kan människan förvärva dem till hur många procent som helst. Hon befriar sig från icke önskvärda genom att aldrig uppmärksamma dem samt meditera över de motsatta. Genom meditation på högre nivåers egenskaper når hon högre nivåer. Utan meditation går hennes utveckling så långsamt, att märkbara framsteg knappast skönjas under hundra inkarnationer.’
        KOV 7.23.2
    - Stäng
  - De tolv essentiala egenskaperna
- Stäng
Goda tänkare
- - - Pytagoras (ca 700 fvt)
  - - Aristoteles (ca 384–322 fvt)
  - - Marcus Aurelius (121–180)
- - - Konfucius (551–479 fvt)
  - - Mencius (ca 372–ca 289 fvt)
  - - Giordano Bruno (1548–1600)
- - - Sokrates (ca 470–399 fvt)
  - - Cicero (106–43 fvt)
  - - Leibniz (1646–1716)
- - - Platon (ca 427-347 fvt)
  - - Seneca (4 fvt–65)
  - - Schopenhauer (1788–1860)
- Stäng
Biblioteket för livskunskap
- Sök efter:

Introduktion>
Om veidos.org>
Kontakt>

Kontaktformulär

Du kan använda nedanstående kontaktformulär för att kontakta oss genom krypterad e-post.

Kontakt

Förnamn

Efternamn

E-postadress

Genom att markera rutan samtycker jag till att föreningen får behandla personuppgifter om mig i enlighet med Integritetspolicyn

Meddelande

10 + 8 =

Nyhetsbrev

Anmäl Dig för information om nyheter på nätplatsen m.m.

Alla texter av Henry T. Laurency och Lars Adelskogh utgör upphovsrättsligt skyddat material. De texter, som återges med tillstånd av Förlagsstiftelsen Henry T. Laurency respektive Lars Adelskogh, hämtas från följande hemsidor: laurency.com hylozoik.se

Till våra donatorer:

Gåvor kan sättas in på föreningens bankgironummer 5588-5776.

© Föreningen Kunskap för människans harmoniska utveckling, 2026 Ansvarig utgivare: Dano Kostovski