Henry T. Laurency

Inledning

Henry T. Laurency är en pseudonym för en svensk esoteriker. Han valde anonymiteten, då han ansåg att budskapet var det enda viktiga; personligheten, som överbringade det, oväsentlig.

Författaren har rätt att vara okänd. Det är en rätt envar har enligt frihetslagen. Liksom individen har absolut rätt att ha sitt privatliv i fred, så länge han inte inkräktar på andras lika rätt, så har författaren absolut rätt att förbli anonym. I ett kultursamhälle är dessa två rättigheter inskrivna i grundlagen.

Esoteriska verk försvarar sig själva genom sitt verklighetsinnehåll.

Alla esoteriska fakta och ideer i Laurencys böcker är ursprungligen från planethierarkin (femte naturriket).

Utgivaren (upptecknaren, pennan vid avfattandet) av Laurencys arbeten har inte tillåtit sig att komma med egna spekulationer, hugskott, förmodanden, antaganden, gissningar. Den som skrev var ett redskap, ingenting annat. Det är endast utformningen av ideerna, som är individens egen.

Henry T. Laurency, Människans väg, Om Laurency och hans verk, www.laurency.com

Laurency om sig själv

”Denna min inkarnation är min sjunde såsom esoterisk filosof. Jag är en mycket gammal esoteriker och har därför haft latent kunskap, som kunnat väckas till liv genom esoteriska studier i denna inkarnation. Såsom gammal pytagoré hade jag hylozoiken latent.”

Eftersom jag haft pytagoreiska hylozoiken latent, har jag kunnat behandla den, mentalt utforma den till ett absolut tankesystem.

Min strävan har varit att utforma en världsåskådning, som skulle kunna godtas som en arbetshypotes av vetenskapsmän och filosofer, när de insett härskande idiologiernas ohjälpliga desorientering. De behöver då en filosofi baserad på fakta och ett mentalsystem, som ger dem en vision av verkligheten och befriar dem från härskande illusioner och fiktioner. När de väl kommit till insikt om att hylozoiken är den enda riktiga verklighetsuppfattningen, är de äntligen på rätt väg. Att kunna klargöra hylozoikens överlägsenhet som arbetshypotes har varit min strävan och min livsuppgift.

Jag har velat ge människorna en världs- och livsåskådning, som överensstämmer med verkligheten och kan begripas av även mycket medelmåttigt intellekt; en arbetshypotes som de skulle kunna enas om och som, ifall den godtogs, skulle göra individen till, om än omedveten, aspirant på lärjungaskapet. Den skulle göra slut på splittringen i mängden ockulta sekter.

Med erfarenhet av hur de två första delarna av Laurencys verk systematiskt ihjältigits kan författaren lämpligen ansluta sig till Schopenhauer: “Icke till mina landsmän, icke till mina samtida, till mänskligheten överlämnar jag mitt numera fullbordade verk, övertygad om att det inte kommer att vara utan betydelse för densamma.”

Min högsta önskan är att kunna möjliggöra klar och exakt uppfattning av tillvarons tre aspekter, de mest fundamentala fakta om kosmos, evolutionen, tillvarons mening och mål. Jag kommer att fortsätta därmed i kommande inkarnationer till deras tjänst som behöver dylika, tills hela mänskligheten godtagit hylozoiken såsom arbetshypotes.

Henry T. Laurency, Livskunskap Fyra, Laurency, www.laurency.com

Avsikten med Laurencys verk

”Det hoppingivande i nya Vattumannens zodiakepok är, att den esoteriska kunskapen fått offentliggöras. Laurencys uppgift har varit att tillhandahålla ett mentalsystem i Pytagoras’ efterföljd, nå­got som hittills saknats i esoteriska litteraturen.”

Laurency vill orientera i verkligheten. Hans avsikt är att tillhandahålla en världs- och livsåskådning i överensstämmelse med verkligheten, en ovederlägglig arbetshypotes att tas i bruk den dag dittillsvarande åskådningar visat sin ohållbarhet. Därmed vill han möjliggöra för människor att tänka i överensstämmelse med verkligheten, så långt detta alls är möjligt för människor.

Laurency vill befria från alla härskande idiologier (idiologi av idios = egen, logos = lära) inom teologi, filosofi och vetenskap, göra slut på emotionala illusiviteten och mentala fiktiviteten, livsokunnighetens ändlösa spekulationsraseri, visa att de fantasikonstruktioner, som hittills fått förvilla mänskligheten, är ohållbara. Såväl teologer som filosofer, mystiker, ockultister och klärvoajanter är desorienterade. Alla har de olika uppfattningar om verkligheten. Men verkligheten är en och inte vars och ens åsikt.

Esoteriska livsåskådningen var avsedd att göra mänskligheten förtrogen med begreppet livslag och lägga grunden till en ny allsidig livsorientering. Företeelsen livslag har visserligen alltid funnits men särskild beteckning härför saknats i västerländsk livsåskådning.

Utgivaren är fullt på det klara med att hans försök att er­bjuda män­skligheten fast grund att stå på och utgå ifrån, en orubblig kunskaps­grund, skall möta hårdnackat motstånd från alla som redan fastnat i någon av de otaliga idiologierna. Men han är för­vissad om att “efter­som den lära vi (planethierarkin) förkunnar är den enda sanna, måste den slutligen triumfera”, hur många hundra år det än skall dröja.

Henry T. Laurency, Människans väg, Om Laurency och hans verk, www.laurency.com

Laurencys verk

”I fråga om Laurencys verk ligger saken så till, att utgivaren, tack vare att han var filosofiskt, vetenskapligt, litterärt och även esoteriskt bildad, kunde utväljas såsom redskap att under ledning utarbeta det tankesystem, som Pytagoras ansåg som önskvärt för innevarande århundrade.”

Kunskapen om verkligheten (KOV)

”De söker finna verkliga kunskapen om verkligheten, instinktivt vissa om att en sådan måste finnas. Latenta vetandet gör sig gällande.”

Kunskapen om verkligheten är en bok för alla som insett att varken religionen, filosofin eller vetenskapen kunnat ge hållbara svar på de stora livsfrågorna men som likväl anar att det någonstans måste finnas verklig kunskap.

Bokens budskap är att den världs- och livsåskådning, som förkunnades i forntidens esoteriska skolor, är just denna kunskap om verkligheten. Hemliga skolor för sökare efter sanningen har funnits hos alla folk, där självständigt tänkande människor kunnat ställa förnuftiga frågor om tillvarons natur och livets mening.

Bokens två första delar ger en systematisk och allmänfattlig framställning av hylozoiken, den världsåskådning som Pytagoras utformade och som studerades i den kunskapsskola han grundade. Det var Pytagoras’ avsikt att med hylozoiken lägga grunden till framtidens vetenskap.

Bokens senare delar behandlar dels esoterikens historia, västerländsk filosofi, antroposofi och yogafilosofi ur esoteriskt perspektiv.

Henry T. Laurency, Kunskapen om verkligheten, www.laurency.com

De vises sten (DVS)

”Tack vare esoteriken har människorna äntligen fått en för sunda förnuftet godtagbar världs‑ och livsåskådning, klargörande livets mening och mål, en orubblig grund för fortsatt tänkande och handlande.”

De vises sten redogör för den världs- och livsåskådning, som förkunnats i de esoteriska kunskapsskolorna. Varför den esoteriska kunskapen hållits hemlig, varför den i vår tid tillåtits för publicering och vad syftet med offentliggörandet är, förklaras närmare i boken.

Bokens första del ger en orientering om de resultat människans tänkande i livsfrågorna uppnått utan esoterikens hjälp. Andra delen ger en komprimerad exposé av esoterikens världsåskådning.

Tredje delen behandlar esoterisk livsåskådning, varvid framställningen koncentreras på de sju grundläggande livslagar för frihet, enhet, utveckling, självförverkligande, öde, sådd och skörd, självaktivering, livslagar, som är viktigast för människan att tillämpa på hennes olika utvecklingsstadier.

Henry T. Laurency, De vises sten, www.laurency.com

Människan väg (MV)

”Människans väg är vägen från mörker till ljus, från okunnighet till kunskap, från dårskap till vishet, från det lägre till det högre. Det eviga livet är alltid här och nu, slutmålet kommer alltid att nås en gång och allt blir, som i sagan, gott till slut.”

Vad är en människa? Enligt den uråldriga esoteriska kunskapsläran är människan ett odödligt väsen, en monad, som genom otaliga existenser utvecklar sin inneboende medvetenhet med allt vad det betyder av erfarenheter, egenskaper och förmågor. Monaden är nu en människa tack vare de erfarenheter den gjort i de tre lägsta naturrikena: som mineral, växt och djur.

Människans väg är en redogörelse för individens medvetenhetsutveckling genom fjärde, femte och sjätte naturrikena. Den ger en översikt över den väg människan har gått och ännu har att gå, innan hon nått sitt för alla monader (uratomer) fastställda mål. Inledningsvis ges några fundamentala fakta om de kosmiska världarna och solsystemet och om monadens öde sedan den ur kaos införts i kosmos.

Människans väg vill, liksom Laurencys två första arbeten, De vises sten och Kunskapen om verkligheten, hjälpa sökaren att finna sig till rätta i vår desorienteringens tid och att finna vägen till femte naturriket, som är såväl kunskapens-visdomens som kärlekens-enhetens rike.

Henry T. Laurency, Människans väg, www.laurency.com

Livskunskapsserien

”Man får hoppas, att esoteriken snart blir så allmänt känd, att ingen skall behöva vara ovetande om existen­sen av denna verklighets- och livskunskap, och att individen därmed skall få möjlighet att välja levnadssätt redan i unga år.”

Livskunskap Ett är en samling uppsatser på temat esoterisk livsåskådning: Meditation, Gnostiken, Gnostiska symboler, Lärjunga­­­skap, Planethierarkien, Identifika­tion och frigörelse, Pedagogik, Rättsuppfattning, Lagen, Sfinxens hemlighet.

Framställningen utgår från hylozoiken, den världsåskådning som Pytagoras utformade och som studerades i den kunskapsskola han grundade.

Av bokens tio uppsatser handlar ”Meditation” om den metodiska medvetenhetsutvecklingens praktik. ”Gnostik” och ”Gnostiska symboler” ger fakta om den esoteriska lära kristendomen uppstod ur och förvanskade. ”Planethierarkin” dryftar det femte naturrike som ligger närmast det mänskliga i sin medvetenhetsutveckling, och ”Lärjungaskap” anger villkoren för människans inträde i detta högre rike. Den längsta uppsatsen, ”Lagen”, handlar om det i all esoterisk livsåskådning centrala studiet: de oföränderliga livslagar människan måste söka förstå och lära sig lyda för att nå allt högre i sin medvetenhetsutveckling.

Livskunskap Två. Tio uppsatser om främst esoteriska världsåskådningen (hylozoiken): Hylozoik, Hylozoikens världsåskådning, Esoterik, Rörelse­aspekten, Medvetenhetsaspekten, Materieaspekten, Medvetenhetsutveck­lingen, Människans utvecklingsstadier, Esoterisk filosofi, Esoterisk psyko­logi.

Livskunskap Tre. Arton uppsatser i olika esoteriska ämnen: Esoteriska kunskapsordnar, Symboler, Esoterisk termi­nologi, Teosofi, Alice A. Bailey och D.K., Ockulta sekter, Yoga, Mystik, Spiritualism, Livet mellan inkarna­tionerna, Reinkarnation, Devaer, Hälsa, De sju departementen, Centra i människans höljen, Magi, Astrologi, Vår epok.

Livskunskap Fyra. Sju uppsatser om kultur och vetenskap ur esoterisk synvinkel. Laurency (självbiografiskt), Kultur, Religion, Teologi (kristen­dom), Litteratur, Konst, Filosofi.

Livskunskap Fem. Tjugotre uppsatser om kultur- och livsfrågor i esote­rikens belysning: Essäer om kulturperson­ligheter och deras verk såsom Goethe, Geijer och Emerson. Översiktliga studier i esoterisk livsåskådning. Fyra längre uppsatser om vetenskap, psykologi, historia, det ondas problem.

Henry T. Laurency:

– Livskunskap Ett

– Livskunskap Två

– Livskunskap Tre

– Livskunskap Fyra

– Livskunskap Fem, www.laurency.com

För vilka Laurency skriver

”Esoteriken är för de få, för de mycket få, vilka måste ha en världs‑ och livsåskådning i överensstämmelse med verkligheten för att veta hur de ska kunna tänka rätt. Esoteriken är först och främst för dem som har behov av orubblig teoretisk grund för att veta hur de ska inrätta sitt liv, bäst leva och tjäna.”

Laurency vänder sig i sina skrifter till flera olika kategorier: dels till dem på kulturstadiet som har esoteriska kunskapen latent men inte fått tillfälle kontakta den för att väckas till återerinring, dels till intelligentian på civilisationsstadiet som söker efter förnuftig förklaring på livets mening, dels till västerländska filosofer och vetenskapsmän.

Laurencys skrifter är inte för alla utan för dem, som måste ha ett klart utformat tankesystem såsom grund för fortsatt metodiskt och systematiskt tänkande i livsåskådningsfrågor.

Det finns alltid sådana som frågar efter livets mening, alltid sökare som vill äga en hållbar världsåskådning eller en hållbar livsåskådning. Det är till dem Laurency vänder sig i förhoppning om, att hans verk skall motsvara deras behov av en brukbar arbetshypotes. Något annat kan det inte vara och vill ej heller vara.

Laurencys skrifter är i första hand avsedda för dem som en gång varit invigda i en esoterisk kunskapsorden. Endast de kan vid första kontakt omedelbart inse hylozoikens överensstämmelse med verkligheten. Men hans skrifter är även avsedda att i framtiden utgöra en godtagbar arbetshypotes för de filosofer och vetenskapsmän, som då ska söka efter en hållbar världs- och livsåskådning och inser, att det måste finnas överfysiska världar och riken.

Hela DVS skrevs för dem som hade esoterisk kunskap latent i sitt undermedvetna men aldrig kommit till klarhet, beroende på felande fakta. DVS är för dem på humanitetsstadiet, vilka inte längre behöver det emotionala som drivkraft, utan strävar efter att förvärva sunt förnuft, högsta förnuft på mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium.

Henry T. Laurency:

– Människans väg, Om Laurency och hans verk

– Livskunskap Fyra, Laurency, www.laurency.com

Laurency bekämpar dogmtänkandet

”Vetenskapen förkastar utan vidare allt den inte kan själv förklara med de hypoteser som gäller såsom vetenskapliga. Det vetenskapliga dogmtänkandet är i sitt slag lika orubbligt som det teologiska.”

Laurency hyser stor vördnad och respekt för vetenskapen, för de stora som fört vetenskapen framåt, för alla andra som insett veten­skapens gränser i alla avseenden. Tyvärr är dogmtänkandet dominerande, och däri ligger grundbristen.

Det är nödvändigt att bekämpa alla de tendenser till dogmatiska betraktelsesätt som förekommer på livets alla områden och även inom vetenskaperna.

Dogmtänkandet inom alla tankesystem (teologiska, filosofiska, vetenskapliga) är största hindret för fortsatt utveckling. Ännu befinner sig även intelligentian på en nivå, där varje skarpsinnigt intellekt tror sig om att kunna bedöma det outforskade och kallar allt revolutionerande nytt för bedrägeri. Det ligger något oefterrättligt idiotiskt i att söka bedöma det okända. Att massan gör det dagligen i nästan alla avseenden, är förståeligt. Men att akademiskt bildade är föga bättre, är ett fatalt bevis på omdömeslöshet.

Vid universiteten inhämtas de fiktioner om verkligheten och livet som behärskar den akademiska opinionen. Den gillar inte sådana arbeten som DVS och KOV. Akademikerna är så förblindade av sina idiologier, att de är ur stånd använda sunda förnuftet.

Den vise säger alltjämt med Sokrates: “Jag vet så litet, att det är nästan ingenting i förhållande till allt jag skulle behöva veta.” På Sokrates tid visste de “invigda” mycket mer än vetenskapen av idag. Så det finns ingen anledning att överlägset le åt deras kunskap. Men vår tids historiska okunnighet är otrolig. Det förflutna finns i planetminnet. Och endast den som kan avläsa det kan verklighetstroget skildra vad som varit.

Dogmtänkandet visar sig i förnekandet av “möjlighet”. Ingen begär, att de ska hålla det obekanta för sannolikt. Det är på tiden, att vetenskapsmännen får lära sig hålla sig till sitt fack och sin egen erfarenhet och inte uttala sig om sådant, som de inte vet något om.

Henry T. Laurency, Livskunskap Fyra, Laurency, www.laurency.com

Laurencys kritik

”Ännu felas den sokratiska ödmjukheten, instinktiva förståelsen för existensen av ett oändligt forskningsfält.”

Man får inte fatta Laurencys kritik av västerländsk forskning som förakt för denna. Tvärtom beundrar han dess resultat med full förstå­else för dess enorma svårighet att utan högre objektiv medvetenhet söka utforska det så kallade överfysiska. Det är dogmatiska inställningen och självtillräckligheten kritiken gäller.

Med sin kritik av filosofien, antroposofin och yogan i KOV ville Laurency uppvisa deras otillräcklighet som världs‑ och livsåskådning. Kritiken visar det fundamentala och väsentliga. Någon detaljgranskning avsågs ingalunda.

I KOV har författaren skarpt kritiserat de olika ockulta samfund som framträtt efter år 1875. Man har menat, att dessa samfund med sina läror fyller behovet av förnuftigare förklaring, bättre än de religiösa, filoso­fiska och vetenskapliga idiologierna. Emellertid är alla dessa nyare samfund och deras idiologier behäftade med samma grundfel som de äldre. De utmärker sig för sektväsen. De predikar dogmer, läror som ej få betvivlas, vilka blir lika många stenar i vägen för fortsatt utveckling. De utesluter varandra, är exklusiva och inte inklusiva. Allt detta visar, att de är trossamfund och aldrig förstått den verkliga kunskapen om verkligheten. Tro är inte förståelse. Och den förståelse som saknas är just förståelsen för det väsentliga.

Redan har allsköns ockultister – spiritister, antroposofer, “rosenkreuzare” etc. –, för att inte tala om missionerande yogier, buddhister, zenbuddhister hunnit med att bibringa sökare så många vilseledande uppfattningar, att det förefaller vara ett sisyfosarbete att rätta till alla missuppfattningar.

Man kan endast råda de studerande att undersöka alla system, jämföra dem och se vilket som ger de enklaste, förnuftigaste, mest generella förklaringarna på förut oförklarliga företeelser.

Henry T. Laurency, Livskunskap Fyra, Laurency, www.laurency.com