MEDELLÅNG FRAMSTÄLLNING
Materieaspekten
”Matematiska beteckningssättet reducerar terminologin till ett minimum och är det enda i verklig mening internationella.”
Inledning
Den esoteriska kunskapen – så alltigenom annorlunda den exoteriska – måste bemästras successivt. Först måste begreppen och principerna förstås. Är begreppen och principerna inte exakt definierade och överensstämmer inte dessa begrepp med verkligheten, så blir resultatet oklarhet och därmed också fiktionalism. Det är detta fel som funnits hos all hittillsvarande esoterisk litteratur. Läsaren har aldrig kunnat förvärva exakta grundbegrepp. Terminologin har varit alltigenom misslyckad, vilket också bidragit till begreppsförvirringen.
Laurencys strävan har varit att definitivt utmönstra alla symboler och oklara beteckningar och införa en enkel, lättfattlig, sparsam terminologi. Eftersom den pytagoreiska hylozoiken möjliggör en matematisk indelning, har denna utväg anlitats.
Det matematiska beteckningssättets obestridliga överlägsenhet ifråga om exakthet har också den fördelen, att det blir svårare att förvränga texterna med dunkla antydningar och talesätt.
Urmaterien
Urmaterien, grekernas kaos, är samtidigt rummet utan gräns. I denna omanifesterade urmateria, ”bortom rum och tid”, finns obegränsat antal kosmos i alla olika stadier av utbyggnad eller avveckling.
Kosmos
En kosmos är ett klot i urmaterien. Den är från början av mindre omfattning men växer oavbrutet genom tillförsel av uratomer från urmateriens outtömliga förråd, tills erforderliga omfånget nåtts. Det är alltså materien som är ”rummet”.
En fullt utbyggd kosmos, som vår, består av en kontinuerlig serie materievärldar av olika täthetsgrad, högre genomträngande samtliga lägre. Högsta världen genomtränger alltså allt i kosmos.
Världarna utbyggs uppifrån högsta världen. Närmast högre värld lämnar material till närmast lägre, som formas i och av högre.
Kosmiska materievärldarna är 49 till antalet, indelade i sju serier om sju världar i varje serie (1–7, 8–14, 15–21, 22–28, 29–35, 36–42, 43–49) efter konstanta indelningen i sju departement.
Dessa atomvärldar intar samma rum i kosmos. Alla högre världar omsluter och genomtränger lägre världar.
Numreringen av världarna sker uppifrån högsta världen som den första. Därmed anges, att de formas uppifrån. Det är då även lätt att avgöra, hur många högre världar som återstå att uppnå, i vilken lägre värld individen än befinner sig.
Samtliga 49 världarna är varandra olika med avseende på dimension, duration, materiesammansättning, rörelse och medvetenhet, beroende på olika uratomtäthet. De sju lägsta kosmiska världarna (43–49) innehåller miljarder solsystem. Lägsta världen (49) är fysiska världen.
Atommaterien
Kosmos består av uratomer (av Pytagoras benämnda monader), vilka sammansätts till 49 allt grövre slag av atomer i sju kontinuerliga serier om sju atomslag i varje serie. Det är dessa 49 atomslag, som bildar de 49 kosmiska atomvärldarna.
Närmast lägre atomslag konstrueras av närmast högre (2 av 1, 3 av 2, 4 av 3 etc.). Lägsta atomslag (49) innehåller således samtliga 48 högre slag. Vid upplösningen av ett atomslag erhålles närmast högre atomslag; av fysiska atomen erhålles 49 atomer av atomslag 48.
All materia (atomslag, molekylarslag, aggregat, världar etc.) formas och upplöses. Endast uratomerna är eviga och oförstörbara. Processen av sammansättning till lägre materieslag kallas involvering och motsvarande upplösningsprocess evolvering. Ju lägre materieslag, desto mer involverade är uratomerna.
Solsystem
Solsystemens klot är kopior av kosmos i ofantligt nerdimensionerad skala med allt vad det innebär av begränsning i alla avseenden, icke minst i medvetenhetshänseende.
Solsystemen har sju världar, sammansatta av de sju lägsta kosmiska atommaterierna (43–49). Solsystemens högsta värld formas av 43:e atomslaget, lägsta (fysiska) världen av 49:e. Dessa sju har i de olika kunskapsordnarna fått olika beteckningar. De flesta av dessa är gamla, genom okunnighetens missbruk oklara, mångtydiga, meningslösa och således olämpliga. Det är hög tid att vi får en gemensam internationell nomenklatur, och då är givetvis den matematiska den enda ändamålsenliga och mest exakta. Den kommer också nedan att konsekvent tillämpas.
Hos Laurency fick de följande västerländska beteckningar:
43 manifestalvärlden
44 submanifestalvärlden
45 superessentialvärlden
46 essentialvärlden
47 kausala-mentala världen
48 emotionalvärlden
49 fysiska världen
Molekylarmaterien
Molekyler är sammansatta av atomer. Ju lägre molekylarslag, desto fler atomer ingår i molekylen.
Atomer är sammansatta av uratomer. Ju lägre atomslag, desto fler uratomer ingår i atomen. Dessa definitioner är de enda esoteriskt hållbara.
Solsystemens materia kallas molekylarmaterien till skillnad från den kosmiska atommaterien. Inom solsystemen omvandlas de sju lägsta atomslagen till molekylarslag.
Varje atomslag lämnar material till sex alltmer sammansatta molekylarslag, varvid närmast lägre formas av närmast högre. Man får således av de sju atomslagen 42 molekylarslag, och det är dessa som utgör solsystemet. De 49 atomslagen finns i alla världar, intar samma rum.
Inom varje solsystemvärld har de sex molekylarslagen fått analoga benämningar och matematiska beteckningar:
(1 atomiska)
2 subatomiska
3 supereteriska
4 eteriska
5 gasformiga
6 flytande
7 fasta
Dessa siffror på molekylarslagen sätts efter atombeteckningen. Sålunda skrivs fysiska gasformiga molekylarslaget 49:5.
Vetenskapens kemiska s.k. atom är en fysisk etermolekyl (49:4). Detta molekylarslag innehåller, som alla andra molekylarslag, 49 olika materielager.
Monaderna
Monaderna utgör enda innehållet i kosmos. Monaden är minsta möjliga del av urmaterien och minsta möjliga fasta punkt för individuell medvetenhet. Skall man alls söka föreställa sig en monad, vore det väl närmast som en kraftpunkt.
Alla de materieformer som finns i kosmos, består av monader på olika utvecklingsstadier. Alla dessa sammansättningar av monader formas, förändras, upplöses och återformas i otal växlingar. Men monadernas materieaspekt förblir evigt densamma.
Monadhöljena
Monadernas medvetenhetsutveckling försiggår i och genom höljen. Det är genom att förvärva medvetenhet i sina höljen och i dessa höljens allt högre materieslag, som monaden uppnår allt högre naturriken.
Alla naturens former är höljen. I varje atom, molekyl, organism, värld, planet, solsystem etc. finns en monad på högre utvecklingsstadium än övriga monader i denna naturform. Samtliga former utom organismer är aggregathöljen, elektromagnetiskt sammanhållna molekyler från respektive världars materieslag.
I vårt solsystem finns organismer endast på vår planet. På övriga planeter är även lägsta höljet (49:5-7) aggregathölje.
Människans fem höljen
Människans höljen är, när hon är inkarnerad i fysiska världen, till antalet fem:
en organism i synliga världen (49:5-7)
ett hölje av fysisk etermateria (49:2-4)
ett hölje av emotionalmateria (48:2-7)
ett hölje av mentalmateria (47:4-7)
ett hölje av kausalmateria (47:1-3)
Av dessa fem förnyas de fyra lägsta i varje inkarnation och upplöses i tur och ordning vid inkarnationens avslutande. Kausalhöljet är människans enda permanenta hölje. Det förvärvades vid monadens övergång från djurriket till människoriket. Det är kausalhöljet, som är ”egentliga” människan och inkarnerar med den inom sig alltid inneslutna människomonaden.
Siffrorna inom parentes anger de molekylarslag som förekommer i de olika höljena, varvid de högre höljena omsluter och genomtränger samtliga lägre.
Henry T. Laurency, Kunskapen om verkligheten (1.5–1.14), www.laurency.com
Medvetenhetsaspekten
”De, som inte är särskilt inriktade på att utforska materieaspekten, kommer att vända sin uppmärksamhet till livsåskådningen och söka förvärva levnadskonst för att med dess egenskaper och förmågor nå allt högre slag av medvetenhet, bli allt skickligare i att leva livet enligt livslagarna.”
Monadmedvetenheten
Monadmedvetenheten kan vara potentiell, aktualiserad, passiv, aktiverad, självaktiv, latent, subjektiv, objektiv.
Monadens potentiella medvetenhet väckes till liv (aktualiseras) i kosmos. En gång aktualiserad är medvetenheten till att börja med passiv, aktiveras i evolutionsprocessen, tills den blir alltmer aktiv i växt- och djurrikena för att i människoriket bli självaktiv och därmed förvärva medvetenhet om sig själv såsom eget jag.
Med beteckningen ”monad” avses individen såsom uratom och med ”jaget” individens medvetenhetsaspekt.
Beteckningen ”jag” tillkommer även de höljen, i vilka monaden förvärvat självmedvetenhet, med vilka jaget identifierar sig, för tillfället betraktar som sitt riktiga jag. Jaget är centrum i alla jagförnimmelser. Uppmärksamheten anger jagets närvaro.
Olika slag av medvetenhet
Man skiljer på jagmedvetenhet (individualmedvetenhet, självmedvetenhet i höljena), kollektivmedvetenhet och urjagmedvetenhet. (Tekniskt sett kan man skilja på kosmisk, solsystem- och planetmedvetenhet.)
Alldenstund universums yttersta beståndsdelar är uratomer, så är kosmiska totalmedvetenheten en sammansmältning av alla uratomers medvetenhet, liksom oceanen är föreningen av alla vattendroppar (den närmaste liknelse man kan komma till).
Den viktigaste insikten är, att all medvetenhet samtidigt är kollektivmedvetenhet. Det beror på att det inte finns någon personlig avskildhet, ehuru endast de, som förvärvat essential medvetenhet (46), kan leva i kollektivmedvetenheten.
Det finns otal slag av kollektivmedvetenhet: atom-, molekyl-, aggregat-, världs-, planet-, solsystemmedvetenhet och därefter olika slag av kosmisk medvetenhet. Ju högre rike monaden uppnår, desto mer omfattande är denna kollektivmedvetenhet, i vilken jaget med bevarad jagmedvetenhet upplever andra jag som ett eget, större jag.
Subjektiv och objektiv medvetenhet
Medvetenheten är subjektiv. Sinnesförnimmelser, känslor, tankar är subjektiva. Allt medvetenheten uppfattar utom sig är materiellt och därmed objektivt.
Förstånd är objektiv medvetenhet, medvetenhetens uppfattning av objektiva materiella verkligheten i alla världar. Objektiv medvetenhet är (subjektiv) uppfattning av ett materiellt objekt. Man skiljer mellan fysiskt, emotionalt, mentalt, kausalt etc. förstånd.
Förnuft är förmågan av föreställning, abstraktion, begrepp, reflexion, slutledning, omdöme etc. Förnuftet är instrumentet för bearbetning av förståndets innehåll. Förnuftet kan subjektivt förnimma vibrationerna (”aning” etc.) långt innan förståndet kan hänföra dem till materiell verklighet. Men först sedan förståndet trätt i funktion kan man tala om kunskap.
På mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium kan de flesta i sin organism vara objektivt medvetna endast i de tre lägsta aggregationsformerna (49:5-7).
Fysisk medvetenhet (49:1-7)
Fysisk medvetenhet är lägsta slag av medvetenhet, liksom fysisk materia är lägsta slag av materia och fysisk energi lägsta slag av kraft.
Fysisk medvetenhet är (frånsett fysiska atommedvetenheten, 49:1) av sex olika huvudslag, motsvarande subjektiva och objektiva upplevelser i de sex fysiska molekylarslagen (49:2-7).
Motsvarande gäller för alla högre världar.
Människans fysiska medvetenhet är dels organismens olika slag av sinnesförnimmelser, dels eterhöljets för de flesta enbart subjektiva uppfattning av vibrationerna i de tre högsta fysiska molekylarslagen (49:2-4).
Emotional medvetenhet (48:1-7)
Människans emotionalmedvetenhet är hennes monads medvetenhet i hennes emotionalhölje.
Emotionalmedvetenheten är till sin natur uteslutande begär eller det individen på emotionalstadiet förnimmer såsom dynamisk vilja. På barbarstadiet, innan ännu individens medvetenhet i mentalhöljet aktiverats, yttrar sig begäret såsom mer eller mindre okontrollerade impulser. I och med att mentalhöljet, under påverkan av emotionalhöljets vibrationer, drages till och sammanväves med emotionalhöljet, väckes mentalmedvetenheten till liv och sammansmälter med begär och tanke. Överväger därvid begäret erhålles känsla, som är tankefärgat begär. Överväger tanken erhålles fantasi, som är begärbetonad tanke.
Människans emotionalliv är i stort sett de emotionala illusionernas liv. Hon är offer för begärets önsketänkande, känslotänkandets illusioner. Helt fri från illusionerna blir individen först efter förvärvet av kausalmedvetenhet.
De tre lägsta emotionala molekylarslagens vibrationer (48:5-7) är i stort sett repellerande, de tre högstas (48:2-4) attraherande. Ädla känslor är attraktionens yttringar.
Mental-kausal medvetenhet (47:1-7)
Människans mental-kausala medvetenhet är hennes monads självförvärvade förmåga av medvetenhet i dels mentalhöljet (47:4-7), dels kausalhöljet (47:1-3).
Mentalhöljets medvetenhet är av fyra olika slag, motsvarande möjligheten till uppfattning av vibrationerna i de fyra lägsta mentala molekylarslagen (47:4-7).
Större delen av mänskligheten har utvecklat (aktiverat) endast lägsta slaget (47:7): diskursiva slutledningstänkandet från grund till följd.
Näst lägsta slaget (47:6), filosofiska och vetenskapliga principtänkandet, utgör ännu för alla, utom ytterligt sällsynta eliten, högsta slag av tänkande.
Nerifrån räknat tredje slagets tänkande (47:5), elittänkandet, är i motsats till mestadels absolutifierande principtänkandet genomfört dels relativerings- och procenttänkande, dels perspektiv- och systemtänkande.
Högsta slag av medvetenhet i mentalhöljet (47:4) är ännu otillgängligt för mänskligheten. Dess yttringar består bl.a. i konkretisering av kausalideerna, innebärande samtidigt att tänka med system i stället för begrepp.
Även elittänkandets innehåll utgörs till största delen av fiktioner (föreställningar utan reell motsvarighet), beroende på felande fakta om tillvaron. Endast esoterikens fakta gör det möjligt att tänka i överensstämmelse med verkligheten.
Kausalmedvetenhet (47:1-3) är möjlig endast för dem som är så långt före övriga mänskligheten i utveckling, att de kan målmedvetet förbereda sin övergång till närmast högre rike. De har förvärvat förmågan att umgås med alla i kausalvärlden, mötesplatsen för individerna tillhörande såväl fjärde som femte naturriket.
Kausalmedvetenhet är subjektivt intuition, upplevelse av kausalideerna, och ger möjlighet till objektivt studium av fysiska, emotionala och mentala världarna och allvetenhet i dessa världar.
Högre slag av medvetenhet
Följande översikt över de olika slagen av medvetenhet inom solsystemet torde underlätta förståelsen för att mot allt högre slag av materier, materiehöljen, materievärldar svarar allt högre slag av medvetenhet:
49 fysisk (inklusive eterisk) medvetenhet
48 emotional medvetenhet
47 mental-kausal medvetenhet
46 essential medvetenhet
45 superessential medvetenhet
44 submanifestal medvetenhet
43 manifestal medvetenhet
Det torde framgå av dessa beteckningar på de allt högre slagen av medvetenhet, att alla slag utöver de tre lägsta (49–47) är ofattbara för mänskligheten på dess nuvarande utvecklingsstadium.
Henry T. Laurency, Kunskapen om verkligheten (1.15–1.21), www.laurency.com
Läs mer om medvetenhetsaspekten i Lars Adelskoghs bok Förklaringen, Avdelning Sex och Avdelning Sju, www.hylozoik.se
Rörelseaspekten
”Det revolutionerande i hylozoikens förkunnelse är framhävandet av rörelseaspekten, energiaspekten, viljeaspekten. Det är energin, som bygger kosmos, håller aggregaten (samtliga materieformer i kosmos, inklusive de olika slagen av atomer) samman, möjliggör utveckling.”
Rörelsen definierad
Till rörelseaspekten hör alla skeenden, alla natur- och livsprocesser, alla förändringar. Allting befinner sig i rörelse, och allt som rör sig är materia.
Rörelsen har sedan gammalt en mångfald beteckningar: kraft, energi, aktivitet, vibration etc. Härtill bör räknas: ljud, ljus och färg.
I hylozoiken skiljer man mellan tre artskilda huvudslag av rörelseorsaker: dynamis, materieenergi, vilja.
Dynamis
Rörelsens ursprungliga upphov, all krafts källa, enda urkraften, universums allenergi är urmateriens dynamiska energi, av Pytagoras kallad dynamis. Den är evigt verkande, outtömlig, omedveten, absoluta allmakten.
Dynamis verkar i varje uratom och endast i uratomerna, som genomtränger all materia.
Det är dynamis, som är grundorsaken till universums perpetuum mobile.
Materieenergi
Energi i vetenskaplig betydelse är materia i rörelse. Alla högre materieslag (atomslag, molekylarslag) är energi i förhållande till alla lägre materieslag.
Materia upplöses icke i energi utan i högre materia.
När materien upphör att röra sig, upphör dess egenskap av energi.
Alla naturkrafter är materia. Det finns över 2400 olika slag av naturkrafter inom solsystemet. Varje molekylarslag innehåller 49 olika materielager, vilka kan verka såsom energi.
Viljan
Viljan är dynamis verkan genom aktiva medvetenheten. Aktiv medvetenhet är alltså medvetenhetens förmåga att låta dynamis verka genom sig. ”Viljan” är energins individualiserade sätt att verka genom medvetenheten, varvid det väsentliga för allt högre världar är medvetenhetsinnehållets lagenlighet, planmässighet, ändamålsenlighet, målmedvetenhet.
Esoteriska axiomet ”energi följer tanken” anger, att aktiva medvetenhetens yttringar påverkar materien att verka såsom energi.
Olika slag av energi och vilja
I analogi med materie- och medvetenhetsaspekterna har även rörelseaspekten sina sju slag, alltså:
49 fysikalenergier
48 emotionalenergier
47 kausal-mentalenergier
46 essentialenergier
45 superessentialenergier
44 submanifestalenergier
43 manifestalenergier
Den som så önskar kan utbyta ordet ”energi” mot ”vilja”. De olika slagen av vilja förvärvas samtidigt med full subjektiv och objektiv självmedvetenhet i namngiven värld eller med jagets förmåga att centra sig i hithörande hölje.
Henry T. Laurency, Kunskapen om verkligheten (1.24–1.29), www.laurency.com
Läs mer om rörelseaspekten i Lars Adelskoghs bok Förklaringen, Avdelning Elva, www.hylozoik.se
Tillvarons mening och mål
”Människan har nått så långt, att hon kan fatta, att det gives något mer än det synliga, att högre tillvaro icke kan förstås på lägre utvecklingsstadium, att människan kan begripa tillvarons mening, när hon väl fått erforderliga fakta.”
Tillvarons mening (för teologer, filosofer och vetenskapsmän olösligt problem) är uratomernas medvetenhetsutveckling, är att väcka de i urmaterien omedvetna uratomerna till medvetenhet och därefter lära dem i allt högre riken förvärva medvetenhet om och förståelse för livet i alla dess relationer.
Tillvarons mål är allas allvetenhet och allmakt i hela kosmos.
Processen innebär utveckling: i kunskapshänseende från okunnighet till allvetenhet, i viljehänseende från vanmakt till allmakt, i frihetshänseende från ofrihet till den makt lagtillämpningen ger, i livshänseende från isolering till enhet med allt liv.
Jaget utvecklas i och genom höljen från lägsta fysiska eterhölje till kosmisk värld.
Alltings ”återfödelse”
Alla materieformer (atomer, molekyler, aggregat, världar, planeter, solsystem, aggregat av solsystem etc.) är underkastade förvandlingens lag. De formas, förändras, upplösas och formas på nytt. Detta är oundvikligt, emedan inga materieformer i längden uthärdar kosmiska materieenergiernas slitning.
De uratomer, som bildar alla dessa materiesammansättningar, får därigenom tillfällen att ständigt göra nya erfarenheter i nya former. Alla lär av allt. Alla organismer (växter, djur, människor) erhåller vid formens förnyande likartad livsform, tills deras medvetenhetsutveckling kräver en artskild högre form, en mer ändamålsenlig möjlighet att förvärva ökad erfarenhet.
Människan återföds såsom människa (aldrig såsom djur), tills hon lärt allt hon kan lära i människoriket och förvärvat alla erforderliga egenskaper och förmågor för att kunna fortsätta sin medvetenhetsexpansion i femte naturriket. Återfödelsen förklarar dels livets skenbara orättvisor (enär envar i nya liv får skörda vad den sått i föregående), dels den medfödda latenta förståelsen och de en gång självförvärvade anlagen. Den gör mer än så. Den vederlägger till 99 procent allt mänskligheten godtagit såsom sanning.
Eftersom under ofantliga tidsperioder uratomer i urmanifestationen efterhand införs i en kosmos under utbyggnad och de senare ankomna ej hunnit genomgå de manifestationsprocesser som de tidigare, fås redan därigenom monader på olika utvecklingsstadier, en företeelse som gör sig gällande i alla solsystem och i alla naturriken från lägsta till högsta.
Naturrikena
”De olika naturrikena bildar en obruten kedja från lägsta fysiska medvetenhet i mineralriket (49:7) till medvetenheten i högsta kosmiska riket (1–7). Varje högre naturrike är blomman och fulländningen av närmast föregående, är dess ideal, omedvetet eller medvetet eftersträvat av dem i lägre.”
Naturriken i solsystemet
Monadernas medvetenhetsutveckling försiggår i en serie allt högre naturriken: sex inom solsystemet och sex i de kosmiska världarna. De sex till solsystemet hörande rikena är:
mineralriket 49:7 – 49:5
växtriket 49:7 – 48:7
djurriket 49:7 – 47:7
människoriket 49:7 – 47:4
essentialriket 49:7 – 45:4
manifestalriket, första eller lägsta gudomsriket 49:7 – 43
Monadmedvetenheten aktiveras i höljen. Den lär sig uppfatta vibrationerna i dessas allt högre molekylarslag, förvärvar i dessa möjlig erfarenhet av och kunskap om materie- och rörelseaspekterna samt förmågan att bruka vunnen insikt. I regel tillbringar monaden sju eoner i vart och ett av de fyra lägsta naturrikena.
De tre lägsta naturrikena
Monadernas övergång från mineralriket till växtriket och därifrån till djur- och människorikena kallas transmigration. Denna kan inte gå bakåt. Återgång från högre till lägre naturrike är absolut utesluten.
I mineralriket börjar aktiveringen av monadmedvetenheten. I lägsta fysiska molekylarslaget (49:7) lär sig monaderna uppfatta skillnaderna i temperatur och tryck. Det är i detta rike vibrationerna blir våldsamma nog för en första uppfattning av inre och yttre. Och därmed begynner den medvetenhetens objektiveringsprocess som når sin fulländning i djurriket. Monaderna lär sig efterhand att uppfatta yttre verkligheter.
Oerhört långsamt genom de tre lägsta rikena kommer monaderna till insikt om sig själva såsom något från allt annat skilt. Vad denna process kostat av otrolig möda har vi som finner motsättningen mellan medvetenhet och materiell yttervärld självklar, naturligtvis svårt att fatta.
Motsättningsprocessen fortsätter i människoriket men nu som en motsättning mellan självmedvetna jaget och yttervärlden (inklusive andra jag). Den är nödvändig för individens förvärv av självtillit och självbestämdhet, utan vilka egenskaper individen aldrig kan förvärva frihetens makt. Risken finns emellertid, att självhävdelsen blir absolut och därmed isoleringen. Detta kan leda till slitandet av det band som förenar honom med tillvaron.
Individen måste lära sig övervinna självhävdelsen på annat livs bekostnad och inse nödvändigheten av att tjäna livet. Han finner då också, att däri ligger enda möjligheten till lycka, glädje och sällhet.
Fjärde naturriket (Människoriket)
Genom förvärv av ett kausalhölje övergår monaden från djurriket till människoriket. Beteckningen ”kausalisering” på denna process är att föredra framför ”individualisering”, eftersom monaden i alla riken är en individ.
Kausalhöljet är människomonadens permanenta hölje, tills den essentialiserar och övergår till femte naturriket. Det är detta hölje, som inkarnerar och därvid involverar i fyra lägre snart upplösta höljen.
På mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium aktiverar människan medvetenheten huvudsakligen i sina emotional- och mentalhöljen.
Medvetenhetsutvecklingen inom människoriket kan indelas i fem huvudstadier med sammanlagt 777 utvecklingsnivåer. Följande tablå visar vilka molekylarmedvetenheter som monaden därvid aktiverar.
stadier molekylarslag
emotionala mentala
barbar- 48:5-7 47:7
civilisations- 48:4-7 47:6,7
kultur- 48:3-7 47:6,7
humanitets- 48:2-7 47:4-7
idealitets- 48:2-7 47:2-7
Femte naturriket
Liksom människorna måste få kunskap om högre världar av individer i femte naturriket, måste dessa i sin tur få kunskap om ännu högre världar och tillvaron i dess helhet av individer i sjätte naturriket etc. genom hela serien allt högre riken. Men alla får endast den kunskap de behöver för förståelse av verkligheten, för fortsatt utveckling, som de ej själva kan förvärva.
Genom essentialiseringen förvärvar kausaljaget ett hölje av essentialmateria (46) och övergår därmed från fjärde till femte naturriket.
Femte naturriket består av dels 46-jag (essentiella) med hölje och medvetenhet i planetens essentialvärld, dels 45-jag med hölje och medvetenhet i solsystemets superessentialvärld.
Essentialhöljets medvetenhet är enhetsmedvetenhet. Individen vet sig vara sitt eget jag med oförlorbar självidentitet men dessutom ett större jag med alla monader i de fem naturrikena; upplever, när det så önskar, andras medvetenhet som egen medvetenhet.
46-medvetenheten betecknas lämpligen som världsmedvetenhet
45-medvetenheten som planetmedvetenhet
44-medvetenheten som interplanetarmedvetenhet
43-medvetenheten som solsystemmedvetenhet
Essentialjaget vet Lagens orubblighet och ofrånkomliga rättvisa, livets gudomlighet och alla monaders oförstörbarhet. Det vet, att livet är lycka och att lidande finns endast i fysiska och emotionala världarnas tre lägsta molekylarslag (49:5-7, 48:5-7) och då endast som dålig skörd av dålig sådd.
Sjätte naturriket eller första gudomsriket
Till lägsta gudomsriket (även kallat manifestalriket) räknas de individer som förvärvat höljen och medvetenhet i de två högsta solsystemvärldarna (43 och 44). Till deras förfogande står solsystemets två högsta kollektivmedvetenheter. De är allvetande inom solsystemet, oberoende av rummet i detta klot och dess förflutna tid. Att de fullständigt behärskar materie- och rörelseaspekterna och Lagen inom världarna 43–49 torde inses.
Kosmiska riken
Om dessa sex allt högre gudomsriken inom de 42 högsta atomvärldarna vet vi, att de finns till, att de utgör en fulländad kosmisk organisation, som arbetar med ofelbar precision efter tillvarons alla natur- och livslagar.
I kosmos förvärvar individen inga egna höljen. Han övertar någon hög funktion och slutligen högsta funktionen i sin värld med dess kollektivmedvetenhet och identifierar sig med denna värld såsom eget hölje. De som nått högsta världen, har befriat sig från all involvering i materien och såsom fria monader (uratomer) lärt känna sig själva såsom det urjag de alltid varit. Deras aura är såsom en kosmisk jättesol, och de utstrålar en energi såsom all krafts urkälla. De kan, om de så önska, med en kollektivitet utträda ur sin kosmos och börja bygga en ny kosmos i urmateriens oändliga kaos.
Planethierarkin
Individerna i femte och sjätte naturrikena utgör vår planets hierarki med förvärvad atommedvetenhet i planetvärldarna 46 och 45 samt 44 och 43.
Hierarkin är indelad i sju departement. Varje departement arbetar med sin specialiserade energi, fungerande enligt solsystemiska periodicitetslagen.
Hierarkin övervakar evolutionen inom lägre riken. Den intresserar sig särskilt för dem på humanitetsstadiet, som med tillspetsad målmedvetenhet vill söka förvärva de tolv essentiala egenskaperna (livstillit, självtillit, laglydnad, rättrådighet, opersonlighet, offervilja, trohet, förtegenhet, livsglädje, målmedvetenhet, vishet, enhet) för att bättre kunna tjäna livet. De kvalificerar sig därmed för femte riket.
Planetregeringen
I planetregeringen kan ingå individer, som uppnått andra gudomsriket. Planetregeringens chef tillhör tredje riket.
Som alla regeringar i ännu högre riken kan den indelas i tre huvuddepartement, handhavande de tre fundamentala funktionerna berörande materie-, rörelse- och medvetenhetsaspekterna. De har högsta ansvaret för att alla hithörande naturprocesser försiggår med ofelbar precision. De tillser att alla får vad de behöver för sin medvetenhetsutveckling med oblidkelig rättvisa enligt lagen för sådd och skörd.
I sin förbindelse med människor antager gudarna mänsklig idealgestalt, ett permanent hölje av fysisk atommateria, såsom ankare också för deras fysiska medvetenhet, ett hölje som lätt kan göras synligt för alla.
Solsystemregeringen
För att kunna ingå i solsystemregeringen fordras att ha uppnått tredje gudomsriket. Den övervakar givetvis allt inom solsystemet, mottar direktiv från högre regeringar och ger direktiv till planetregeringarna.
Den förmedlar även mottagen kunskap om kosmos och Lagen i den mån detta är nödvändigt för fullgörandet av funktionerna.
Lagen för självförverkligande har sin giltighet i alla riken, och alla individer har att med sina möjligheter utforska sina världar och lära sig tilllämpa vunnen kunskap och insikt.
Henry T. Laurency, Kunskapen om verkligheten (1.30–1.40), www.laurency.com