SKÖRDELAGEN

Skördelagens absoluta giltighet

”Kunskapen om skördelagen visar oss, hur vi ska möta livets prövningar och forma vår framtid.”

Det fullständiga namnet är lagen för sådd och skörd. Den är lagen om orsak och verkan såsom den yttrar sig i relationerna mellan allt levande. Skördelagen är en lag underordnad den grundläggande återställelselagen. I vår okunnighet om livslagarna begår vi ofelbart misstag, som kränker andra väsens rätt och rubbar harmonin i kosmos.

Enligt den universella ansvarsprincipen är det vi själva, såsom upphovsmän till rubbningen, som måste återställa harmonin. Allmänt sett och på lägre stadier sker det genom att vi utsätts för samma onda som vi själva vållat. Men med vaknande insikt om lagarna öppnas möjligheten att arbeta av skulden, gottgöra den genom tjänande.

Skördelagen har absolut giltighet i alla världar och för alla väsen på alla utvecklingsnivåer. Den gäller för all aktivitet. Den gäller för den enskilda människan liksom för alla slags kollektiv, för nationer och hela mänskligheten. Allt som sker är krafter som blir orsaker.

Dessa orsaker vävs samman i otalig mängd till ett oöverskådligt nät av förändrande effekter, som når långt in i framtiden. Ingen undgår sitt ansvar. Intet slags aktivitet går fri från ansvar. Tankar, känslor, viljeyttringar, motiv, ord, handlingar. Varje yttring av medvetenhet är energi, alltså är den en orsak.

Skördelagen är uttryck för en absolut och total rättvisa. Livets rättvisa är opersonlig, saklig, omutlig. Orättvisa i livet är absolut utesluten. Det är bara människor, som är orättvisa mot varandra. Den som talar om “livets orättvisor” avslöjar sin okunnighet om Lagen, hädar omedvetet Lagen. Må vara, att skördelagen verkar grym, hård, skoningslös mot oss. Då har vi själva handlat så i förflutna liv. Skördelagen är hård mot de hårda och mild mot de milda. Ingenting är dock outhärdligt, blott man vet orsaken och ser slutet. Orsaken ligger i det förflutna och är dålig sådd. Och vad är ett kort jordeliv i evolutionens årmiljoner? Skördelagen kan vänta hur länge som helst. Men sådd måste en gång skördas.

Lars Adelskogh, Förklaringen, Avdelning Åtta, Skördelagen, www.hylozoik.se

Lagen för sådd och skörd

”Skördelagen är vår lärare i livet.”
”Var försiktig med vad du tänker, med vad du önskar, med vad du gör.”

Lever människan i överensstämmelse med livslagarna, försiggår hennes utveckling på snabbast möjliga sätt, friktionsfritt, harmoniskt med största möjliga grad av lycka. Men varje misstag ifråga om livslagarna medför följder ägnade att så småningom lära individen finna lagarna och rätt tillämpa dem.

Skördelagen gäller för tankar, känslor, slag av motiv lika väl som för ord och handlingar. Rättvisans obevekliga lag styr livet. Det är vi som gjort livet till vad det är. Vi får inkarnera, tills vi återställt allt till vad det var. Vi skördar endast vad vi i förflutna liv tänkt, känt, sagt och gjort. Och att det medför följder, får vi erfara. Vad man tänker det blir man. Vad man önskar det får man. Allt man gör andra får man igen.

Skördelagen är djupast sett uttryck för livets enhet. Vad vi gör för eller mot andra, gör vi för eller mot oss själva. Allt gott och ont, vi gjort i förflutna liv, får vi tillbaka med samma effekt. Det jag beklagar mig över hade inte kunnat hända, om jag inte förtjänat det. All glädje och lycka, smärta och lidande, andra erfarit genom oss, är bindande.

Innan vi nått högre utvecklingsstadium, förvärvat tillräcklig fond av livserfarenheter, utvecklat vårt förnuft, begår vi i vår stora livsokunnighet och omdömeslöshet i stort sett idel livsmisstag, tillfogar levande väsen lidanden av alla slag, mest genom våra tankar.

Enligt lagen för orsak och verkan, sådd och skörd, få vi själva uppleva allt gott och ont vi tillfogat enheten (dvs alla levande varelser) under tusentals inkarnationer.

Det blir mest obehagligheter och lidanden, tills vi lärt oss leva i överensstämmelse med de orubbliga livslagarna. Ingen kan få lida oförskyllt eller mer än den själv tillfogat enheten.

Allt som sker är resultat av orsaker i det förflutna. Det vi sått i det förflutna är i stort sett endast hatets sådd. Som väl är, får vi inte omedelbart skörda allt det onda vi tänkt, känt, sagt och gjort i förflutna liv. Vi skördar i regel i smärre portioner. Ju mer vi utvecklas, desto mer lidande kan vi uthärda. Viktigt är att inse, att lidandet inte endast innebär avbetalning utan även har sin enormt stora kompensation. Ty lidandet härdar till stål, ger fördjupad insikt och makt över höljena och omständigheterna.

Återverkan enligt skördelagen kan komma på flera sätt. Dels kan den verka mekaniskt, lika för lika. Dels kan den komma blixtsnabbt eller vänta i eoner. Dels kan den anpassas så, att vi kan lära av misstagen. Dels kan det onda vi gjort få gottgöras på positivt sätt genom tjänande i stället för negativt genom lidande. Finns det möjlighet, får vi skörda på lindrigast möjliga sätt. Skörd är alltid samtidigt undervisning och prov. Den som ingått i enheten och inkarnerar endast för att tjäna livet, sår ingen sådd till skörd. Han bidrar i stället till att avplana kollektiva skörden.

Vårt öde är i stor utsträckning beroende av det sätt, varpå vi skördar vår gamla dåliga sådd. Med negativ livsinställning ökar vi tiofalt livets oundvikliga obehag och skördar vi på sämsta möjliga sätt, nämligen negativt genom lidande. Med positiv inställning tjänar vi livet, gagnar vi utvecklingen, gör vi det lättare för alla att leva, får vi möjligheter att positivt gottgöra det onda vi gjort.

Den, som upptäckt skördelagen, har ingen svårighet att sedan finna frihets‑, enhets‑ och självlagarna. Genom att så och skörda förvärvar individen erforderliga livserfarenheter. I liv efter liv utvecklas han och förvärvar egenskaper och förmågor. På kulturstadiet blir hans kausala övermedvetenhet till livsinstinkt. Sedan går det raskt framåt.

Henry T. Laurency:

– Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen

– De vises sten, Esoterisk Livsåskådning, Skördelagen, www.laurency.com

Skördelagen och lidandet

”Den som uppnått kulturstadiet har mesta lidandet bakom sig. Den, som definitivt ställt sig under enhetslagen, kan i framtida inkarnationer aldrig mera försättas i oöverkomliga svårig­heter.”

Det beror på människans okunnighet om verkligheten, livet och livslagarna, att hon i varje ny inkarnation har möjlighet att begå vilket misstag som helst. Kunskap skingrar okunnigheten men frigör inte från dålig skörd. Enhetslagen, frihetslagen och aktiveringslagen är de tre lagar människorna måste förstå och tillämpa. Den som ej vill tillämpa Lagen får ta följderna. Lidande uppstår när jaget inte lever i överensstämmelse med natur- och livslagar. Lidandet består i att vi identifierar oss med det som vållar lidande. Lidandet är det negativa sättet för dålig skörd. Det positiva består i gottgörelse genom tjänande.

Många undrar vad de begått för ogärningar, eftersom de får lida så. Vi har alla under tiotusentals inkarnationer begått alla slags skändligheter, ett otal hatets ogärningar. Vi har levt på andras möda. Vi har hjälpt till att idiotisera mänskligheten. Och så tror vi oss fria från livsansvar! Det är vi som varit vår egen världshistoria. För övrigt behöver vi inte gå till historien. Vi behöver bara se tillståndet i världen, i alla världsdelar idag: lögn och hat i alla former, omänsklighet och oförnuft.

Repellerande tendens, söndringstendensen, är hat. Den upphäver frihet, motverkar enhet och utveckling, sår dålig sådd. Vi har under vår utveckling på lägre stadiet förvärvat otaliga repulsionens  egen­skaper. De måste ersättas med attraktionens.  All söndring motverkar medvetenhets­utveck­lingen.

Lidandet är oundvikligt i den mån det är tillmätt skörd av dålig sådd. Men dels kan vi med vårt förnuft avsevärt minska lidandet, dels har det sina kompensationer. Det frigör och avslöjar, förädlar och höjer, fördjupar och klargör, väcker förmåga av förståelse och deltagande. Lidandet utvecklar egenskaper som tålamod, självbehärskning, oberördhet, uthållighet, hjältemod. ”Var tacksam för att det inte är värre.” Det kan man få höra från planethierarkin. Och det betyder, att skördelagen tillämpas med största möjliga skonsamhet, även när det förefaller oss värst. Det är en välgärning, att vi är aningslösa om alla de skändligheter vi begått under våra tiotusentals inkarnationer på lägre utvecklingsstadier. Må vara att det mesta är skördat. Men mycket återstår, emedan skördemakterna räknar med att vi på kultur-, humanitets- och idealitetsstadierna självmant ska gottgöra det onda vi gjort genom tjänande av alla i alla avseenden och alltså slipper lida för det.

Endast med kärlek kan världen “frälsas”.

Nedan uppräknas några av attraktionens egenskaper som kan förvärvas på högre emotionalstadiet: beundran, tillgi­venhet, deltagande, omedelbarhet, mod, enkelhet, tolerans, vänlighet, tack­samhet, rättrådighet, uppriktighet, pålitlighet, målmedveten­het, beslutsamhet, uthållig­het, livstillit, laglydnad, osårbarhet, stor­sinthet. Dessa ingår i de tolv essentiala egenskaper, som kausal­jaget måste ha förvärvat till hundra procent, innan det kan bli ess­ential­jag. Några av uppräknade egenskaper finns beskrivna i klassiska litte­ra­turen och har ansetts vara kännetecken på humanism.

Med kunskapen om livslagarna ska vi kunna på förnuftigt sätt ordna våra framtida inkarnationer, så att vi utvecklas på bästa sätt.

Henry T. Laurency:

– Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen

– Människans väg, Andra jaget, Skördelagen, www.laurency.com

Kollektiv sådd och skörd

”Skördelagen lär oss gemensamma ansvaret för alla. Även däri visar sig livets universella broderskap.”

Inte allting som drabbar individen behöver vara hans personliga skörd utan kan tillhöra den kollektiva skörden. Vi är ansvariga för de kollektiviteter vi i olika avseenden tillhör. Vi har oförtjänta fördelar av förhållanden, som vi inte rår över. Detsamma gäller nackdelarna. Vi drar t.ex. fördel av en nations välstånd, kultur etc. Vi får dela ansvaret för nationens, klassens, familjens misstag. Även mänskligheten utgör en kollektivitet, och vi får delta i dess både goda och dåliga sådd och skörd. De individer, som får vara med, när kollektiva sådden skördas, har alltid för egen del sådd att skörda.

Så länge vi själva har dålig sådd att skörda, blir påtagande av andras lidanden endast gottgörelse för egen dålig sådd. Den som slutskördat för egen del, bidrar till att förstöra en gigantisk tankeform, som byggts av allas negativa medvetenhetsyttringar under miljoner år och dagligen förstärks med nya elementaler, potentiella krafter, som ska urladda sig när tillfällen erbjuder sig.

Vi är alla delaktiga i kollektivet, gemensamt ansvariga för alla. Ingen är till för sin egen skull. ”En för alla och alla för en” är kollektiva ansvarets lag. Vi är alla och alltid medansvariga för det som sker med vår vetskap. Mänskligheten utgör en enhet, och varje individuell del är ansvarig för det hela.

Exempel på den gemensamma delaktigheten i mänsklighetens dels kollektiva, dels individuella skörd är den förr eller senare oundvikliga bristen på naturens tillgångar, sedan dessa slösats bort. Naturtillgångarna är inte outtömliga. Slöseriets sådd måste bli bristens skörd en gång.

Vi är alla gemensamt ansvariga för att makt får missbrukas, okunnighet och oförmåga får styra, människor får förtrampas, varelser onödigtvis får lida, lögner oemotsagda får predikas, felaktiga domar får fällas, all slags orätt får bestå utan att påtalas och rättas. De, som underlåter att kämpa för sanning och rätt, medverkar genom sin passivitet till att makten överlåts åt sanningens, rättrådighetens, utvecklingens, enhetens fiender.

Men den som sätter in sin energi på att rätta till det som är orätt, motverkar skördelagens verkningar. Underlåtenhet blir delaktighet, och livet godtar inga ursäkter. Ingen kan ”två sina händer” och svära sig fri.

Det är ett stort misstag att låta ondskan regera. Det är människans sak att stå det onda emot. Har vi inte gjort allt vi kan för att bekämpa det onda med alla lagliga medel, blir vi medansvariga till att ondskan får regera. Vad mänskligheten kan göra måste den själv göra, och detta i alla avseenden.

Så länge mänskligheten befinner sig på ett så lågt utvecklingsstadium, att krig inte internationellt kriminaliserats, kan staten kräva att individen deltar i försvaret av kulturen mot anstormande barbariet. Vägrar han bidra till gemensamma offret, ökar han allmänna bördan i stället för att lätta den. I stället för att avbetala dålig sådd, sår han ny dålig sådd.

En människas verkliga storhet ligger i hennes insikt om medansvar för allt som sker. Ansvarslöshet är bevis på okunnighet om livets mening och mål.

Henry T. Laurency, Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen, www.laurency.com

God sådd

”Den som ger, han får. Det är en livets lag. Och ju mer vi slösar med att ge av vänlighet och omtanke, desto rikare blir vårt liv. På vad sätt vi får igen det vi ger är en underordnad fråga.”

God sådd är friktionsfri tillämpning av livslagarna. God sådd är odlande av enhetstendensen, arbetet på förvärv av ädla känslor och egenskaper, av insikt och förståelse, strävan efter självförverkligande.

God sådd är att arbeta på att avhjälpa missförhållanden i samhället, öka förståelsen mellan människor, sprida kunskapen om livslagarna, minska lidandet i världen, försvara frihet och rätt och den svagares rättvisa sak. God sådd är att fostra barn i kärlek, är att bära lidande heroiskt, är att visa ädel likgiltighet för andras hatyttringar, är att motarbeta sken-, lögn- och hatväsendet.

Mycket god sådd och snabbaste frigörelse från egoismen är att göra det rätta enbart för det rättas skull utan tanke på egen fördel eller nackdel, på tack eller skörd, samt att bistå dem, som arbetar för evolutionen i stället för att som hittills motarbeta dem.

Genom att systematiskt odla glädjens, lyckans känslor, genom att vara som solstrålar för andra, ökar vi lyckan i världen och särskilt för vår omgivning. ”Ingenting förmår lysa upp en grå eller irriterande tillvaro som just vänlighet.”

Genom att principiellt och utan undantag tänka gott om alla stärker vi de bästa tendenserna hos envar och gör det lättare att leva för alla. Detta medför också att vi blir osårbara och finner skydd hos alla. Endast det tal som är sant, välvilligt och hjälpsamt är god sådd.

Genom att låta känslor av beundran, tillgivenhet, deltagande sträcka sig ut över allt fler, förvärvar vi vanan att uppträda kärleksfullt.

God skörd

”Med kunskapen om livslagarna ska vi kunna på förnuftigt sätt ordna våra framtida inkarnationer, så att vi utvecklas på bästa sätt.”

Det är ett bevis på vår okunnighet om livslagarna att vi inte begriper, att de förmåner livet ger oss är god skörd. Vi anser dem vara våra självklara rättigheter. Sedan anklagar vi livet när vi förlorar dem. Det är dålig sådd att inte bruka den goda skörden enligt livslagarna.

God skörd är hälsa, skönhet, intelligens, talanger, förståelse, hjälpare, framgångar, goda vänner: allt gott som livet ger oss utan vår ansträngning.

Till god skörd hör förmånen att få tillhöra civiliserad nation. Det råder formlig konkurrens om platserna i kulturfamiljerna, om ändamålsenlig uppväxtmiljö och förädlande umgänge (lärare, förmän, kamrater), om tillfällen till förvärv av kunskap och förmågor, insikt och förståelse.

Till bästa skörd kan räknas erbjudna tillfällen till snabbutveckling genom enhetsbefräm­jande upplevelser och samvaro med livsgenier, levnadskonstnärer och självförverkligare.

Makt, ära och rikedom är god skörd först på högre stadier. Innan dess kan människan i sin okunnighet och oförmåga knappast undgå att missbruka dessa skenbara förmåner och därmed så ny dålig sådd.

Med kärlekens gottgörelse kan det bli god skörd av dålig sådd. Utan god skörd finner man aldrig lyckan, hur man än jagar efter den. Vi är lyckliga, emedan vi gjort andra lyckliga.

Lars Adelskogh, Förklaringen, Avdelning Åtta, Skördelagen, www.hylozoik.se

Henry T. Laurency:

– De vises sten, Esoterisk livsåskådning, Skördelagen

– Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen, www.laurency.com

Dålig sådd

”Dålig sådd, individuell såväl som kollektiv, är största hindret för utvecklingen.”

Alla misstag ifråga om livslagarna är dålig sådd, som ger dålig skörd. Dålig sådd är framför allt alla yttringar av hat och egoism. Allt sladder, all moralism, all nyfikenhet på andras privatliv hör dit. Vi skadar med våra tankar och känslor, om vi därmed på ovänligt sätt uppmärksammar andras fel, brister, lyten, personliga problem. “Energi följer tanken” lyder ett hylozoiskt axiom. Allt som medvetandet betraktar utsätts för påverkan. Och den energin söker upp sitt värnlösa mål.

Maktmissbruk är allvarligt misstag ifråga om frihetslag och enhetslag. Skördelagen reglerar även detta. Följden blir, att man själv utsätts för maktlöshetens förnedring och orättvisor. Kunskapen är också makt. Missbruk av kunskap leder till kunskapens förlust. Har man i detta liv fått kunskap till skänks, som givit en överlägsen förklaring av livsgåtan, så att man kunnat komma till ro i sitt sökande, har man skyldighet att sprida kunskapen till andra i liknande situation. Annars går kunskapen ofelbart förlorad för en i kommande liv.

Att tala och handla mot eget bättre vetande, att hålla med majoriteten när man inser att den handlar fel, att tiga när man vet att man borde tala, är mycket vanligt i massmänniskans tidevarv. Vetskapen om att detta är orätt gör den dåliga sådden avsevärt värre.

Dålig skörd

”Det sätt på vilket vi bär vårt öde i nuet inverkar i hög grad på vår karaktär och vårt öde i framtiden.”

Dålig skörd är det mesta i livet och allt som inte kan betraktas såsom lycka, allt som plågar och misshagar oss och alltså inte enbart uppenbara motgångar och lidanden. Skördelagen verkar individuellt, med utomordentlig anpassning till vars och ens egenart och förutsättningar. Den tar särskild hänsyn till enhetslagen och frihetslagen. Den verkar i allt och begagnar alla lämpliga tillfällen att göra det möjligt för oss att betala av på skuldkontot. Ju högre nivå människan når, desto större hänsyn tar lagen till möjligheten att modifiera skördens verkan, fördela den över tiden, låta oss gottgöra på annat sätt. Men all sådd måste skördas.

Man föds in i den ras, nation, familj, som man gjort sig förtjänt av. Man får de skolkamrater, lärare, senare arbete, arbetskamrater och chefer, som man enligt skördelagen skall ha. Detsamma gäller livspartner och vänner. Om dessa inflytelser verkar så, att de sänker ens nivå, är de betingade av dålig skörd. I motsatta fallet av god skörd. Alla slags lidanden, defekter, sorger, missräkningar, motgångar, hinder, förluster och så vidare i oändlighet är dålig skörd liksom brist på möjligheter att skaffa sig kunskaper och förståelse, egenskaper och förmågor.

De slag, andra riktar mot oss, är skörd och kvittning. Vi är befriade från lika mycken dålig skörd som vi skördat. Det är för individen likgiltigt, vem som är den dåliga skördens agent. Huvudsaken är att så mycket för alltid är ”avbetalat”.

Det sätt, på vilket vi bär vårt öde i nuet, inverkar i hög grad på vår karaktär och vårt öde i framtiden. Vi ska begagna våra svårigheter för att utveckla goda egenskaper (tålamod, uthållighet etc.).

Dålig skörd är ingalunda enbart avbetalning av gammal skuld utan innebär alltid dessutom tillfälle till frigörelse eller härdning eller att tjäna, lära en läxa, undergå ett prov. Ju större livsförståelsen, desto mer kan individen använda dessa tillfällen att utvecklas.

Henry T. Laurency, Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen, www.laurency.com
Lars Adelskogh, Förklaringen, Avdelning Åtta, Skördelagen, www.hylozoik.se

Gottgörelse

”Den största insats en människa kan göra är att samla och förena, den största skadan att splittra och söndra.”

Det finns två vägar att välja emellan ifråga om dåliga skörden i det förflutna. Den ena är att ofrivilligt genomlida det onda man tillfogat annat levande. Den andra är att frivilligt vandra gott­görelsens väg och genom att handla av kärlek och leva för andra avbetala sin skuld. Vi kan i stor ut­sträckning välja vilkendera vägen vi ska gå. Gottgörelse mot kollektiviteten genom att förkunna sanningen, kunskapen om verkligheten, och genom alla åtgärder som gagnar, höja mänskligheten.

När mänskligheten förvärvat sunt förnuft, så tillämpar den livslagarna. Det är enda sättet att gottgöra det onda vi gjort, undvika nya misstag och göra fysiska livet till ett paradis.

Endast med positiv livsinställning kan vi vara lyckliga. Med den blir vårt liv rikt. Genom att vara lyckliga gör vi vårt liv ofantligt mycket lättare för vår omgivning. Glädjen vitaliserar, förjagar sorg och bekymmer, ger rikare personligt liv, större livsduglighet. Med glatt, muntert, käckt, spänstigt sinne gör vi livet gladare och världen bättre.

Genom att lärvilligt, ödmjukt, tacksamt, heroiskt bära vårt öde som det bästa för oss, har vi lärt oss en av livets hemligheter: att förvandla allt negativt i positivt. En annan hemlighet är att låta högre världars krafter obehindrat strömma fram genom vårt omedvetna till allt och alla i livet.

Planethierarkins sekreterare, 45-jaget D.K.: ”Vakta omsorgsfullt era tankar om varandra. Utrensa all misstänksamhet och kritik och omge varandra med kärlekens tankar. Ni har ingen aning om effekten av denna inställning.” Man hjälper människorna mer med kärlek och förståelse än med intellektet.

Enheten eller kärleken är det enda väsentliga. Enhetslagen är den ojämförligt viktigaste lagen för människans utveckling, harmoni, och lycka. Enhetslagen är kärlekens, tjänandets och broderskapets lag.

Enhetens avgörande betydelse visar sig i alla sju livslagarna. De är nämligen universella och syftar mot enheten. De avser kollektivet mer än individen. I frihetslagen ligger allt som hjälper andra till större frihet, i enhetslagen allt som hjälper andra till harmoni och gemenskap, i utvecklingslagen allt som hjälper andra att utvecklas, i självlagen allt som hjälper andra till självförverkligande, i aktiveringslagen allt som hjälper andra att tänka och handla själva. Om något inte gagnar alla, så är det misstag i fråga om livslagarna. Ont och gott sammanfaller i stort sett med det som söndrar respektive enar människorna.

Fel och brister försvinner automatiskt genom tillämpning av livslagarna och snabbaste sättet att gottgöra är att sträva efter enheten.

Henry T. Laurency:

– Människans väg, Andrajaget, Skördelagen

– Livskunskap Ett, Livslagar, Skördelagen

– En effektivitetsfilosofi, Småskrifter, www.laurency.com

Lars Adelskogh, Förklaringen, Avdelning Åtta, Skördelagen, www.hylozoik.se